Nybörjarmaterial

Här följer en liten grundkurs av schackreglerna och hur man säger dragen när man inte ser. Materialet är ursprungligen skapat av Jörgen Magnusson för ett schackläger 2014 och består främst av ljudfiler med komplementerande text. Känn dig fri att gå igenom materialet i din egen tackt.

Här kan du lyssna på en presentation om materialet

Schackbrädet och koordinatysstemet

När man spelar schack som synskadad är det mycket viktigt att veta hur schackbrädet ser ut och vad varje ruta kallas. Det är nödvändigt för att kunna säga vilket drag man gör.

Här förklarar Jörgen på ett lättförståeligt sätt hur det går till

Och här förklaras hur vi kan ersätta bokstäver med namn för att undvika förvirring

Hur pjäserna går och andra regler

Kungen

Går ett steg åt alla håll. Vid rockad flyttar kungen dock två steg i riktning mot rockadtornet, se rockad nedan.

Här finns en ljudfil där kungens roll förklaras mer ingående

Tornet

Går rakt framåt, bakåt eller åt sidan. Kan maximalt gå från ena änden av brädet till den andra, dvs. sju rutor. Får inte hoppa över. Undantag vid rockad, se rockad nedan.

Här finns en ljudfil där tornets roll förklaras mer ingående

Exempel

Här får vi se några schackställningar där kungen och tornet ingår:

Damen

Går rakt eller diagonalt åt alla håll. Damen får inte hoppa över.

Här finns en ljudfil där damens roll förklaras mer ingående

Och här ser vi en exempelställning där damen ingår

Bonden

Klicka här för att höra en lättförståelig förklaring om bonden

Vits bönder står från början på rad 2 och svarts på rad 7. Då en bonde flyttas för första gången får den gå ett eller två steg framåt. Efter att bonden rört sig för första gången får den sedan bara gå ett steg i taget. Men bonden får inte slå rakt fram. Den slår alltid snett och bara ett steg. Bonden får aldrig hoppa. Då en bonde nått motsatt ände av brädet måste den bytas ut mot en annan pjäs. Den kan inte fortsätta att vara bonde och den får inte förvandlas till kung, men får bli dam, torn, springare eller löpare. Man flyttar då bonden till fältet på den sista raden som bonden ska gå till. Därefter lyfter man bort bonden och sätter in önskad pjäs. Man kan därför ha exempelvis ett flertal damer på brädet om man förvandlat bönder till damer.

Exempel

Här får vi se några schackställningar med bönder:

Löparen

Klicka här för att höra en beskrivning av löparen

Och klicka här för att hör ett exempel

Från början har vardera parten två löpare. Löparna går diagonalt hur långt som helst, framåt eller bakåt, men får inte hoppa.

Springaren

Klicka här för att höra en beskrivning av springaren

Och klicka här för att hör ett exempel

Vardera parten har två springare från början. Springarna är de enda pjäserna som får hoppa. Springaren går i form av ett stort L, dvs. först två steg rakt åt ett håll och därefter ett steg rakt åt sidan. Man kan vrida på ellet åt olika håll. Lyssna på filen om springaren för en fylligare förklaring.

Utgångsställningen

Klicka här för att lyssna till en förklaring av hur pjäserna står innan ett schackparti börjar

När ett parti börjar står pjäserna som följer:

Vit

  • Kung: e1
  • Dam: d1
  • Torn: a1 och h1
  • Löpare: c1 och f1
  • Springare: b1 och g1
  • Bönder: a2, b2, c2, d2, e2, f2, g2 och h2

Svart

  • Kung: e8
  • Dam: d8
  • Torn: a8 och h8
  • Löpare: c8 och f8
  • Springare: b8 och g8
  • Bönder: a7, b7, c7, d7, e7, f7, g7 och h7

Några tummregler

Här ger Jörgen några användbara principer för pjäsernas värde

Rockader

Här förklarar Jörgen hur en rockad går till

När det inte står några pjäser mellan kungen och det egna tornet som står på samma rad som kungen (för vit första raden och för svart åttonde raden), kan vi börja fundera på om man får utföra en så kallad rockad. Rockad innebär att kungen går två steg i riktning mot tornet och tornet hoppar över kungen och ställer sig omedelbart vid sidan om kungen. Om vi utgår från vit innebär det att kungen när den går åt höger hamnar på g1 och tornet på f1. Detta kallas för kort rockad. Om kungen går åt vänster istället, hamnar den på c1 och tornet på d1. Detta är lång rockad. För svarts del hamnar kungen på g8 och tornet på f8 vid kort rockad och vid lång ser vi kungen på c8 och tornet på d8. För att man ska få rockera, får kungen och det inblandade tornet inte ha flyttat tidigare i partiet. Kungen får inte stå i schack, passera en schackad ruta, eller hamna på en schackad ruta.

Remi

Klicka här för att lyssna till en förklaring om remi

Ett schackparti kan sluta med vinst för endera parten, men även oavgjort, eller som det heter “remi”. Ett av de sätt som remi kan uppnås genom är att spelarna kommer överens om att ställningen är så jämn att mer spel inte leder någonvart. En spelare utför då ett drag och bjuder remi. Motståndaren kan anta eller avböja. Anbudet kvarstår till dess att den spelar som fått erbjudandet utfört ett drag.

Ett annat sätt på vilket remi kan uppstå är genom dragupprepning. Om en spelare ser att sama ställning komer uppkoma för tredje gången om spelaren utför ett visst drag, ska spelaren, om den så önskar, kräva remi genom att påpeka att ett visst drag leder till så kala dragupprepning. Man får inte utöfra draget å bärdet för då förverkas rätten at kräva remi. Det är viktigt att notera att stälningen är identisk, endast om sama färg är vid draget i ställningen.

Patt är ett tredje sätt som ett parti kan sluta remi på. Det innebär att en spelare inte kan utföra något lagligt drag, men spelaren är inte heller matt. Ofta är det så att en spelare har en ensam kung som inte är schack, men som inte heller kan gå någonstans utan att bli tagen. Då är partiet omedelbart remi.

Ett parti är också remi om ingendera part har material kvar för att sätta matt. Ett sådant exempel är om en spelare har kung och en löpare och den andra parten bara har en kung.

Ytterligare ett sätt som partiet kan sluta remi på är om man spelar 50 drag utan att någon bonde flyttats eller någon pjäs eller bonde slagits. Det finns emelertid exempel då gränsen görs längre än 50 drag.

En passant

Klicka här för att höra en förklaring till regeln “en passant”

Om den egna bonden avancerat tre steg, dvs. står på rad fem om det är en vit bonde och på rad fyra om det är en svart, kan det hända att man får utföra ett så kallat passantslag. I det följande utgår vi ifrån att det är vits bonde som avancerat till e5. Om svart då flyttar en bonde från f7-f5 får vit, om det sker draget omedelbart efter det att svart spelat f5 slå på samma sätt som om bonde gått till f6 istället. Vit spelar då e5 till f6 och tar bort bonden som står på f5. Svarts bonde måste ha gått från f7 till f5 i ett drag för att en passantregeln ska vara aktuelll. I vårt exempel hade samma sak gällt om svarts bonde avancerat från d7 till d5 i ett drag.

Exempel

Här får vi se några exempel på när man får och inte får göra en passant:

Ett schackparti från början

Lyssna till en förklaring av partiets utgångspunkt

Nedan följer förklaringar av några vanliga fällor och schacköppningar:

Skolmatt

Här förklarar Jörgen hur man kan göra den berömda skolmatten

Och här förklarar han hur man undviker den

Italienskt

Här går Jörgen igenom den omåttligt populära Italienska öppningen

Ryska damen

Sist men inte minst får vi lyssna till en förklaring av en fälla som kallas för “ryska damen”